Skogarrende saknas som juridiskt begrepp i svensk lag. Upplåtelse av skogsmark klassificeras i stället utifrån ändamålet – i de flesta fall som lägenhetsarrende enligt jordabalkens 8 kap. Nedan följer en genomgång av de avtalsformer som gäller vid olika typer av nyttjande.
Juridisk klassificering av skogsupplåtelser
Jordabalken (1970:994) delar in arrenden i fyra kategorier: jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende. Upplåtelse av skogsmark faller i regel under lägenhetsarrende (JB 8 kap. 1 § andra stycket), eftersom den normalt inte uppfyller kraven för de övriga formerna.
Lägenhetsarrende blir tillämpligt när marken upplåts för exempelvis rekreation, naturskydd eller annan användning som inte innefattar jordbruk, bostad eller kommersiell anläggning. Arrendeformen ger parterna stor avtalsfrihet men saknar det besittningsskydd som finns vid jordbruksarrende.
Skillnader i uppsägningstid
| Arrendeform | Uppsägningstid | Besittningsskydd |
|---|---|---|
| Lägenhetsarrende | Skälig tid (avtalas fritt) | Nej |
| Jordbruksarrende | Minst 1 år före arrendetidens utgång | Ja (med undantag) |
Observera att lägenhetsarrendatorn saknar automatisk rätt till förlängning. Fastighetsägaren ska säkerställa att uppsägningstid och villkor för förlängning framgår tydligt av avtalet.
Avverkningsrätt och jaktarrende
Upplåtelse av avverkningsrätt utgör en partiell nyttjanderätt som regleras separat. Avtalet ska specificera vilket skogsområde som omfattas, tidsperiod för avverkningen samt ersättningens storlek och betalningsvillkor.
Jaktarrende innebär att jakträtten på en fastighet upplåts mot ersättning. Jakträtten tillhör enligt jaktlagen (1987:259) fastighetsägaren, som behåller ansvaret för viltvården även vid upplåtelse. Avtalet ska ange vilka viltarter som omfattas, jaktområdets geografiska avgränsning och arrendetidens längd. Ersättningen beräknas normalt per hektar.
Naturvårdsavtal
Markägare kan teckna naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen, länsstyrelse eller kommun. Avtalet är civilrättsligt och syftar till att bevara naturvärden i ett område. Markägaren erhåller ekonomisk ersättning för inskränkningar i brukandet. Avtalstiden uppgår vanligen till högst 50 år. Avtalet kan skrivas in i fastighetsregistret för att ge skydd vid överlåtelse av fastigheten.
Avtalets innehåll
Ett skriftligt avtal ska reglera följande:
- Parter: Fullständig identifiering av jordägare och nyttjanderättshavare med personnummer eller organisationsnummer.
- Område: Fastighetsbeteckning och detaljerad beskrivning av markområdet, kompletterad med karta.
- Ändamål: Precisering av tillåten användning.
- Rättigheter och skyldigheter: Rätt att fälla träd, uppföra anläggningar samt underhållsansvar.
- Avgift: Ersättningens storlek samt betalningsvillkor.
- Avtalstid och uppsägning: Löptid och uppsägningsvillkor för båda parter.
- Överlåtelse: Krav på jordägarens samtycke vid överlåtelse av avtalet.
Rättslig grund
Bestämmelser om arrende finns i jordabalken (1970:994), särskilt 8–11 kap. Lägenhetsarrende definieras i 8 kap. 1 § andra stycket. För jaktarrende gäller även jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905).